Minnen, saker, smärta.
2011-03-21 @ 22:42:41Sitter här på hans plats. Sofia sover på hans plats. Alla minnen finns kvar och han har glömt någon strumpa och någon parfym och lämnat lite småsaker. Sedan fick jag tillbaka plånboken som jag köpte till honom, i garderoben hängde hans tröja som han fick utav mig i födelsedagspresent, och hans tofflor som han fick av mig.
Vart jag än vänder mig om så finns det minnen och saker, allting påminner om honom.
Är det rättvist?
Han har bara minnen kvar, jag har allt kvar.
Delar av mig vill bara slita och ha sönder en annan del av mig vill behålla det för att det har tillhört honom och bekräftelse på vårat liv, våran kärlek och en del av mitt liv.
Nu är det jag, Sofia och pojkarna som jag ska fokusera på, men den satans jävla störningen.
Och jag kommer att vara ledsen ett bra tag nu, men det kommer att gå över, men han kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
På ett sätt så stark och på ett sätt så svag. Läskigt.
Lyssnar på Kent - Columbus (jag kan inte fatta hur de gör för att skriva så fantastiska texter)